Montevideo: Mera karneval, guide som inte får andnöd och nya planer

I Montevideo finns ett karnevalmuseum, och jag kan uppenbarligen inte få nog av samba så det blir förmiddagens upplevelse. Museet ligger passande nog i gamla stan på bekvämt gångavstånd från hotellet. Jag är där lite innan det öppnar, och då är det inte helt glasklart vart man går in någonstans.

Passande nog står tre poliser i gathörnet strax utanför, och dom ser mig utan förbi både en och två gånger åt alla håll, och ler brett sista gången jag passerar. Museet gör det inte enklare för mig genom att faktiskt slå upp portarna nästan tio minuter efter utsatt tid.

Väl inne är det en kort men ganska trevlig upplevelse. Som på de flesta andra museerna i Sydamerika är informationen på engelska nästan obefintlig, men dräkterna som visas är otroligt vackra.

I eftermiddag har jag bokat en stadstur med buss, så innan dess passar jag på att (minns inte får vilken gång i ordningen) smita inom Mc Donalds. Men såhär, det går snabbt, det är ok pris och man vet vad man får. Och det ligger nästan precis vad hotellet.

10 minuter före utsatt tid sitter jag snällt i foajen och väntar på att bli upphämtad. Och väntar. Och väntar. När det har gått nästan 20 minuter efter utsatt tid påpekar jag detta för stackaren i receptionen, som konstaterar att jag fått fel tid och att det är dessutom den tiden dom börjar plocka upp folk på ett annat hotell. Jaja, det går ingen nöd på mig.

Till slut kommer en fin och modern liten buss med AC. Vi är uppskattningsvis 25 passagerare varav jag och en sloven är de enda som inte pratar spanska. Guiden, en äldre dam pratar oavbrutet på båda språken och jag funderar ibland på hur hon hinner andas. Bussen stammar till vid frihetstorget, utanför parlamentet, utanför fotbollsstadion och tillsist vid Mercado Agrícola. Vid sistnämnda stoppet stannar vi lite mer än en halvtimme, vilket passar mig utmärkt. Det är en inomhusmarknad som jag hade planer på att åka till, men valde bort eftersom det låg lite dumt till.

Självklart hittar jag gelato. Otroligt välförtjänt om ni frågar mig.

Tillbaka på hotellet är det hög tid att planera för vart jag ska ta vägen när jag är klar i Chile. Helt klart är ju att jag ska möta upp Sebastian och Lena, oklart är bara vart. Det vi vet är att Lena åker hem från Belize 11 februari och att dom antagligen kommer att vara i Guatemala den 6 februari när jag är redo att åka norrut.

Vid första anblick hittar jag inget som passar och jag hinner göra upp många rutter som både inkluderar och exkluderar när dom ska mötas upp. Jag vet inte riktigt hur jag kunde missa, men tillslut blir det precis som planerat och med ett ganska okflyg. Jag möter upp dom i Guatemala City på kvällen den 6 februari.

Det är inte jättemycket kvar av kvällen eftersom jag åker vidare hyfsat tidigt i morgon, så det blir ytterligare en svindyr restaurang och sen tillbaka för att fixa lite mer packningen.