Lima, Peru: Katedraler, neutraliserad glass och skönsång
Frukosten serveras 08:30, och så sent har vi inte behövt gå upp någon gång hittills. Man verkar ha en förkärlek för ljust bröd och marmelad till frukost här, och i ärlighetens namn känner jag mig nästan mer hungrig efteråt än vad jag var innan.
Jag delar en taxi med mina rumskamrater och HD, och det är spännande att åka genom Limas kaosartade trafik. New Delhi är troligen den stad jag besökt som har värst trafik, men Lima kommer inte långt efter. Folk byter fil och tränger sig framåt hej vilt.
Resan, som inte ser speciellt lång ut på kartan, tar en bra tid i verkligheten, men det är ganska billigt. Vi blir avsläppta i gamla stan och promenerar till en stor katedral där vi får en guidad tur. Utanför finns ett stort torg som är avspärrat i rädsla för demonstrationer, och varje hörn bevakas noggrant av kravallutrustad polis.
Kyrkan är otroligt vacker (och stor), och vi förundras över allt smide som finns. Kyrkan är byggd i trä för att kunna stå emot jordbävningar.
Några kvarter bort ligger San Franciscos katedral med dess välbesökta katakomber. Vi promenerar dit via ett apotek – ”någon” har slarvat bort min solkräm. Här finns solskyddsfaktor upp till 100+, och jag undrar hur extremt väl skyddad den egentligen är… Jag går wild-and-crazy och nöjer mig med 50+.
I den här katedralen måste man gå med en guide, och vi lyckas hitta en som pratar engelska. Guiden har munskydd, det ekar i lokalen och ofta pratar han vänd bort från oss på sin halvdåliga dialekt, så i princip hörs inget vettigt.
Vi äter en billig lunch, och medan herrarna dricker kaffe njuter barnen av glass. Eftermiddagen fortsätter med en promenad genom gamla stan och ytterligare ett glasstopp på McDonald’s innan vi åker tillbaka till hotellet.
De andra vill vila, så jag hakar på Daniel och Rasmus till John F. Kennedy-parken som ligger en lagom promenad bort. Parken är bland annat känd för sina många katter, som ursprungligen planterades in för att bekämpa råttor och sedan blev kvar.
Det finns önskemål om att äta frozen yoghurt. Jag protesterar lamt i ett försök att verka nyttig, men Rasmus hävdar bestämt att ”yoghurt är nyttigt och dessutom har vi bär på det”, och att ”det därmed neutraliserar glassen jag åt tidigare på dagen, så i själva verket ligger jag på ett kaloriunderskott”. Vem är jag att ifrågasätta denna vetenskap?
Lima är bland annat känt för sin fina matkultur och duktiga kockar, så ikväll tänker vi slå på stort och inte snåla med maten. Staden ligger vid kusten, så det blir en fiskrestaurang med goda recensioner.
Det blir fyra rätter och en god drink! Först bjuder restaurangen på en liten förrätt – jag vet inte exakt vad det är, men det är ”någon sås med bläckfisk”. Jag beställer en förrätt som är typ potatismos med köttfärs inuti som är gratinerat. Till varmrätt blir det tagliatelle med räkor. Precis när vi alla håller på att spricka kommer någon, otroligt nog inte jag den här gången, med idén att ”dessert vore ju gott”. Så det blir någon slags rinnig citronpaj som mest smakar kola. Men magiskt god!
Sen startar betalkaoset. Det enklaste för oss är att dela upp notan, vilket servitören med viss tvekan till sist går med på. Efter ett bra tag kommer han tillbaka med enskilda kvitton där allt är blandat i en spännande oordning.
Vi löser det till slut och delar upp det mellan oss. Glada och mätta går vi tillbaka till hotellet och spelar pingis med väldigt tveksam utrustning och en lutande bord.
När det är läggdags kommer samtalet in på gamla barnprogram från TV. Strax bjuder mina rumskamrater upp till skönsång när de klämmer i med för mig helt okända melodier. Oerhört (nåja) vackert och snart lägger sig lugnet över rummet och dagen är till ända.
