Buss på väg mot Asunción: Extrem värme, blixtbeslut och ett nära haveri

Vi rullar ut från campingen och lämnar Salta strax före klockan 9 med slutdestination Asunción i Paraguay. En nätt liten resa på drygt 120 mil, så ikväll blir det buschcamp och mat på bussen. Landsgränsen är strax innan vi är framme så den passeras i morgon.

Det kommer bli varmare och varmare nu på resan och när vi tittar på väderprognosen visar den 38 grader på dagen och svala 30 grader på natten.

Jag vet inte om jag nämnt det tidigare men det tål att upprepas; Vår fantastiska rosa buss är från 1987 och i sann ”rossa bussarna anda” saknas såklart AC. Längst fram i bussen sitter en stor fläkt som möjligen kyler lite, det finns även två takluckor men dom kan bara öppnas några centimeter. Med andra ord har vi en extremt varm dag framför oss.

När det är dags att stanna för lunch svänger vi in vid en bensinmack. Jag är med i dagens matlag och ser väl kanske inte jättemycket fram emot att fixa i hettan. Medans bussen tankar invaderar vi andra den lilla butiken och länsar den på allt kallt. Kön går långsamt och strax före det är min tur att betala kommer Reseledar-Carro och berättar att vi tyvärr inte får laga mat där vi är, varpå det tas ett blixtbeslut om att köpa mat på macken.

Trippel hamburgare med pommes och aircondition. Och kall dricka. Och glass. Så jäkla synd om oss.

Bussen rullar vidare, vi gör en liten rokad och ett gäng flyttar frivilligt längst bak för att spela plump. Bosse och Kennerth vill ha revansch. Jag ”låter” dom komma före mig och skyller allt på värmen. Det är nästan olidligt.

Plötsligt svänger bussen in på en mack och Chaufför-Pär verkar lite bekymrad. Vi resenärer skrämmer nog slag på stackaren i den lilla butiken när vi ivrigt söker efter precis vadsomhelst som kan kyla. Problemet är att dom varken tar kort eller dollar, och pesos är lite som hårdvaluta för oss. Vi lyckas på något vis trolla fram så dom flesta kan köpa något kallt.

Vi står kvar i den svala butiken innan föreståndaren blir trött och med tydlig hans viftar ut oss. Strax ser vi Pär och Carro komma tillbaka med ett gigantiskt leende. Bredvid macken lugger tydligen en butik som säljer reservdelar som råkade ha just den luftslangen vi behövde. Ordningen är därmed återställd!

Strax innan mörkret lägger sig stannar vi på en grusplan och vi lagar en vegetarisk laktosfrigryta. Ni vet en sån där man tror att man plockat bort allt som är gott. Men med lite kryddor blev det helt okej.

Vi åker några timmar till, och en halvtimme före midnatt slår vi äntligen läger för natten. Trötta, svettiga och sandiga. Men det går absolut ingen nöd på oss. Taket hägrar!

Du gillar kanske också...

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.