Vilnius, Litauen: KGB-museum, šaltibarščiai och en filmstjärna
Ett vinnande koncept när man bor på hotell är att ha fönster in mot gården (om man nu tvunget ska kunna se ut, det bästa är naturligtvis att inte ca något fönster alls), bo högt upp och ha mörkläggningsgardiner. Allt detta lyckas jag pricka in och sover därmed som en prins.
Idag ska jag utforska den Litauiska huvudstaden, och ett tips jag fått är KGB-museumet som framförallt handlar om tiden efter andra världskriget när landet var ockuperar av Sovjetunionen. Det är en lagom promenad på knappt 25 minuter i solskenet dit.
Utanför pågår någonslags ceremoni där dom verkar läsa upp massvis med namn på vad jag gissar är fångar som avrättades här.
Det är fritt inträde och jag betalar för en audioguide. Jag brukar kanske vara positivt inställd till de flesta museum men detta är något av dom bättre. Har ni vägarna förbi så missa inte. Det är en ohyggligt hemsk historia, och antalet avrättningar som skett i dessa lokalerna uppgår till många tusen.
Jag stannar i nästan två timmar för att hinna lyssna in på så mycket som möjligt.
Nästa tips för dagen som jag fått är den lokala marknaden ”Hales Turgas”, där jag först tänkte äta lunch, men blev mer sugen på en uteservering lite senare (som ändå visade sig vara för varm och blev en inneservering, men mer om det senare).
Återigen tjuvåker jag buss, till mitt försvar måste jag säga att jag försöker verkligen göra rätt för mig, men det verkar svårt. Det var berydligt enklare i Krakow där det fanns biljettautomater både på spårvagnarna och ute vid hållplatsen.
Marknaden är trevlig, kanske lite mindre än vad jag förväntat mig, men älskar ändå att få se det lokala. Här finns även några trevliga matställen att välja mellan.
Efter att ha provat šaltibarščiai, en kall litauisk rödbetssoppa och en ännu kallare öl fortsätter jag min nu ganska planlösa promenad genom gamla stan som är ett ganska stort område.
Antalet kyrkor i staden verkar vara oändligt, den ena vackrare och mer mäktig än den andra. Stadskatedralen kanske är störst till ytan, men långt ifrån finast inuti. Jag tappar snabbt räkningen på i hur många kyrkor jag tittar in under dagen.
Det blir ett microstop på hotellet innan det är dags för sista tipset jag fått i staden, besök vid Gediminas Castle Tower. Det verkar vara lite hajp kring detta, men antagligen börjar jag bli mättad.
Visst, det är ett vackert torn som ligger på en vacker höjd med utsikt över hela staden. Vill man gå upp i tornet kostar det 8€ vilket jag anser vansinnigt och avstår.
När jag letar restaurang råkar jag hamna mitt i en filminspelning, tydligen nån kändis som är i stan. Otroligt mycket folk som jobbar bakom kameran.
Kvar på schemat är nu middag, obligatorisk glass och sedan är det god natt!
