Salta, Argentina: ”No habla Español, hej på dig!”
Det är fortfarande några timmar kvar till Salta när väckarklockorna ilsket börjar tjuta på taket alldeles för tidigt. Bussen körde in i Argentina igår, och det är verkligen intressant hur mycket det kan skilja sig mellan två grannländer. Efter någon timme gör vi ett första stopp på en Shellmack, och plötsligt känns det som vilket västerländskt land som helst.
Det är svalt och skönt när man kommer in i den lilla butiken, utbudet är bra och framför allt så kan man betala med kort. Det finns en toalett som både är öppen och som man kan spola på. Lyx.
En glass och lite dricka senare är vi snart på väg igen.
Vi kommer fram till Salta strax efter lunch och närmar oss stället där vi ska parkera bussen, en ganska stor camping med en gigantisk pool. I Argentina är trettondagen, dvs. idag, en mycket stor helgdag. I Salta är det 32 grader varmt och stekande sol. Bassängen på campingen har premiär för säsongen idag.
När vi långsamt närmar oss infarten till vårt boende möts vi av tusentals människor som står i kö för att komma in på området. Poolen vi kan se på avstånd ser ut att vara överfull redan. Gatan kantas av försäljare och kravallutrustad polis och polishästar.
Chaufför-Pär rullar fram mot den överbelamrade ingången, sätter igång en hätsk diskussion med polisen utanför, men inser också att det är omöjligt att ta sig in på området just nu. Mitt i allt blir det lite irritation, varpå han tydligt säger till polisen att ”No habla Español, hej på dig” och vi rullar vidare. Tänk er Loffe Carlsson så förstår ni hur mycket vi garvade.
Carro, vår reseledare som hoppat av bussen mitt i kaoset med hopp om att råda klarhet i något, blir kvar bland alla människor på platsen. Vi kör några hundra meter och invaderar en bensinmack, med AC och wifi, där vi äter empanadas som blir en lagom lunch.
En liten stund senare blir vi skjutsade till ett köpcentrum i närheten för att fördriva lite tid. Jag och HD hittar ett ställe som serverar magisk italiensk gelato.
När vi till slut, några timmar senare, får klartecken att rulla in på området, förstår jag hur stora artister känner sig när de kommer till konsertområden. Människor vinkar ivrigt, bussen rullar i knapp gångfart, och alla stirrar.
Området håller på att tömmas, men enligt uppgift har det varit nära 10 000 besökare under dagen, så det tar sin lilla tid.
Snart har vi poolen nästan för oss själva, men vi får såklart inte bada utan badvakt. Och han har gått hem. Efter att ha hjälpt till att putta (!) bussen på plats är vi strax redo för natten.
