Buenos Aires: Hårtortyr, massa mausoleer och tangoshow
En av sakerna som jag inte saknar efter redan med bussen är möjligheten att sova ensam, med eget badrum utan kö. Tystnaden och välförtjänt återhämtning. Så jag tar lite sovmorgon och roar mig med att planera närmaste dagarna och fixa med lite bokningar.
Strax utanför hotellet ligger en frisör, jag kikar lite försiktigt in och strax kommer en man ut. Det är ju gått över en månad sedan sist, så det börjar bli hög tid. En kvinna ska klippa mig, och efter mycket om och men lyckas jag övertyga henne om att 2mm runt om blir faktiskt perfekt.
Klippningen är möjligen bland de mest hårdhänta jag har varit med om. Stundtals känns det som att hon drar av håret snarare än klipper. Men tillslut blir det som jag önskat, och det är billigt. Runt 35 kronor.
Planen är att åka tunnelbana till Cementerio de La Recoleta, ett ställe med massa mausoleer. Bland annat för Eva Perón.
Det är tydligen inte så lätt som man kan tro att göra det just här. För det första måste man betala kontant och för det andra kan man inte göra det på alla stationer. Det löser jag lätt med en liten extra promenad.
Gravplatsen är stor, och den är otrpligt mäktig. Fylld till bredden med mausoleer i alla dess former, och den ena mer utsmyckad och större än den andra. Här vilar många betydelsefulla personer. Stället liknar inget jag har sett tidigare.
Efter lite lunch går jag ner i tunnelbanan igen, åker åt fel håll, rättar till det och sedan tar det stopp. Uppenbarligen kör gröna linjen inte av någon anledning. Turlig nog träffar jag en äldre man som pratar bra engelska och som mer än gärna tar sig ann min lilla resplan.
Dock är jag nästan mer förvirrad än jag var innan när han till slut pratat klar, mem jag tackar artigt och han försvinner i mylret av människor på gatan. Jag går in på en sidogata, väntar en stund på bussen som aldrig kommer och beställer istället en taxi.
Det är dax för ännu en gigantisk arena, denna tillhörande River Plate. Ryktet säger att museet ska vara bra, så jag åker dit. Jag möts av lång kö utanför, och när jag tillslut lyckats lösa mig in till ännu ett överprisat ställe vallas jag tillsammans med kanske ett 100-tal argentinare ut på arenan av en endast spansktalande guide.
Museet i sig självt är stort och säkert bra, mem kanske inte jättespännande om man inte är ett fan av River Plate. Någon hade sagt mig att det även skulle finnas saker kring landslaget men det visade sig inte stämma.
Jag tar mig tillbaka till hotellet och förbereder mig inför detta stoppets eventuella höjdpunkt, en tangoshow!
När jag kommer dit möts jag av en man i dörren som bockar av mitt namn på en lista och leder mig in till en annan man som skriver ut en biljett. Denna i sin tur leder mig till en kvinna som för mig upp på scenen, sätter på mig en hatt och fotograferar. Hon leder mig senare till en annan man som tillslut visar mig till mitt bord.
Allt sköt proffsigt och alla pratar engelska. Jag får in menyn och blir tipsad om vad som är bäst och lyder rådet. Det serveras 3-rätters med vin och strax före desserten börjar showen.
Showen är proffsig, dansarna ackompanjeras av ett mycket duktigt band och ibland en sångerska. Mycket kul och något som jag verkligen kan rekomendera om ni är i Buenos Aires.
