Mostar: 42 grader, smygsupande och Bolibompa-grupp på turné
Det är den överlägset varmaste dagen när vi rullar mot nästa land; Bosnien och Hercegovina. Här skall vi göra ett lite kortare stopp och bland annat besöka Mostar och den berömda bron som sprängdes vid Balkankriget men som nu är uppbyggd.
Gränskontrollen gick relativt smidigt, vi börjar ju bli rutinerade. Enligt väderapparna är det 42 grader idag, och jag har nog aldrig upplevt något varmare vad jag vet. Här hjälper det knappt att hålla sig i skuggan, vi söker ställen med ac. Jag och några från bussen hittar det perfekta stället, lite undangömt med perfekt vy mot den där bron. Här blir det lunch och jag smygdricker den första ölen på några dagar. Lova att inte skvallra för barnmorskan. Benet har läkt sig riktigt bra.
Vi ska bara vara här några timmar, så jag och Hasse tar riktning mot första bästa geocach. Denna ska finnas vid ”Sniper tower” några hundra meter från stadskärnan. Jag är helt säker på att ingen annan från bussen gett sig ut på liknande äventyr, för som sagt (med risk för att vara tjatig); Det är varmt.
Strax är vi tillbaka vid bron och jag försöker köpa det obligatoriska tygmärket på några ställen, men här verkar det vara kontanter som gäller, men eftersom vi bara ska stanna mindre än ett dygn har jag inte växlat något. Tillslut föreslår jag kroatiska Kuna, och det gick visst bra.
Nu är vi förtjänta av glass, så vi möter upp några från bussen, hittar närmsta uteservering med skugga och sätter oss där.
Ikväll är det gemensam campmiddag, så efter att ha handlat i ett köpcentrum rullar vi till slut in på campingen vrålhungriga. Campingvärden vill först inte ta emot oss. Inte för att det är fullt, för det är det verkligen inte, utan för att han tror att vi kommer festa hela natten. Han kan inte ana att det är svenska Bolibompa-gruppen som är ute på turné. Klockan 22 är det knäpptyst.