Dax att spruta sig
Betydligt farligare än det ser ut…
Så var det helt nytt år, och plötsligt är det bara 2½ månad kvar till avresa. Jösses vad mycket grejer som måste förberedas, utöver träningen alltså.
Folk som känner mig vet att jag har en fobi. Något som får mig att känna mig som en liten liten rädd flicka. Sprutor. Något som, på riktigt, skulle kunna få mig att inte åka iväg på resan. Sprutor.
Idag tog jag äntligen tag i det där, och efter googlande på diverse bra sidor (vaccinationsguiden.se, vaccination.nu) ringde jag en oerhört trevlig dam på Citykliniken i Halmstad. Efter att hon hånat mig för min barnsligt sjukliga spruträdsla och beundrat mig för resan så bokar vi in en tid. 29 januari är det dags för första dosen. FÖRSTA DOSEN! Har ni hört något så jäkla dumt? Dom skall alltså plåga mig en gång till? Gud hjälpe mig…
Vi, eller snarare sadisten jag pratar med, bestämmer i alla fall att det är ”lika bra att vaccinera mot både det ena och det andra”. Hon lovar att blanda ihop nåt riktigt smaskigt tills jag ska dit.
Tack som fan säger jag och börjar skriva på mitt testamente. Jag är inte det minsta orolig för flygningen till Lukla, men detta… Ojoj…
