Buss på väg mot Paraty: Chanslös joker, en petpinne och cirkulerande gamar

Vi ser fram emot en lång bussdag, och en varm sådan väntar med lite trevlig buschcamp framåt kvällen. Vi är numera rutinerade vad gäller det mesta, men just värmen är nog svår att vänja sig vid.

Jag och ”gubbgänget” (som för övrigt snart är så etablerat att det snart inte behövs några citattecken runt) fortsätter outtröttligt med vårt plump spelande, och några briljerar mer än andra. Jag har lovat att inte nämna någon, men vissa är inte så bra 🙂

Ibland dyker det upp en joker utifrån som bara är med i ett spel eller så, och då kan det efter en 3-4 spelade händer se ut som om vi (äntligen) skulle ha mött vår överman, men icke. Dessa slutar nästan uteslutande sist.

Vid busslunchen märks tydligt hur uttråkade somliga börjar bli. I ett träd, aningens för högt upp, observeras en klase avokados, och det blir ett ståhej för att få ner dessa. Vi har ju stegar på bussen, och dessa kan användas. Inte som man rimligen kan tänka sig att klättra på, utan snarare som ”petpinne”. Efter stor möda och svårt besvär ligger det till sist tre stycken stenhårda frukter på bordet. Förhoppningsvis mognar dom vilken vecka som helst.

För kännedom så fungerar avokados även bra som substitut till boll om lusten faller sig på.

Bussen kämpar sig vidare genom Brasilien, vi gör något enstaka stopp, lagar kvällsmiddag och en bra stund efter att mörkret har lagt sig svänger chaufför-Pär tillslut av vägen och det är dags att slå läger.

Under tiden som taklaget gör sitt jobb cirkulerar vi andra som gamar runt kadaver redo att närsomhelst anfalla och äta av vårt byte. Jag vet egentligen inte hur mycket huggsexa det behöver vara, men alla vill ha en bra plats och framförallt vi som vill sova på taket.

Så mycket man nu kan sova när bussen står parkerad precis vid en motorväg. Men om detta har jag ju skrivit tidigare.

Du gillar kanske också...

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.