På väg mot gränsen till Peru: Överlägsen yatzyvinst, en kostig och jag praktiserar

Idag ska vi åka buss hela dagen, och prick 8:30 rullar vi ut från hotellområdet där vi nu parkerat några dagar. Första timmarna roar jag mig med att rensa bland alla foton jag har tagit, välja ut dom bästa och skicka över till plattan. Sedan har jag några dagars bloggande att ta igen så tiden bokstavligen flyger fram.

När vi stannar för lunch känns det som att vi precis har stigit ombord. Dagens matlag serverar en god sallad med tonfisk och quinoa och sedan bär det av igen.

Vi är fortfarande högt bland bergen och passerar 4000 meter i ett dimmigt landskap. Jag och några kamrater roar oss med att spela yatzy, och innan första spelet är över har jag slagit just det 3 gånger och vinner överlägset. Inte så svårt om ni frågar mig.

Pär, vår busschaufför, rattar fartyget på beergsvägarna med säker hand,, men uppenbarligen är det inte helt lätt att följa gps, särskilt inte när man kör en stor buss. Vid ett tillfälle, när vägen tar slut och övergår till en, citat, ”kostig”, finns inget annat val än att baka bussen och försöka vända utan att bussen far ner för stupet.

Givetvis klarar Pär detta galant och säkert.

Matlaget får verkligen jobba idag, strax innan mörkret faller är det dags igen. Vi har nu kommit en bra bit och är nere på lågland bara strax över havsnivå. Luften är varm och kvav.

Jag hoppar in som praktikant i matlaget och ser till att stekningen av köttfärs och wokgrönsaker blir rejält gjort. I ärlighetens namn är det matansvari/reseledare Karro som står för smaksättningen. Men det kan vi väl prata tyst om?

Nu rullar vi återigen, klockan är strax efter 20:30, och vi närmar oss så sakteligen gränsen till Peru. Här är tanken att vi ska ”buschcampa”, dvs sova någonstans efter vägen och passera gränsen tidig morgon. Får väl se hur det går med det!

Uppdatering klockan 22:30; När vi till sist stannar för natten är det dags för s.k. ”bushcamp”, vilket i praktiken betyder att man stannar på lämpligt ställe längs vägen, slår upp taket, sover och åker tidigt morgonen därpå.

Taklaget som för andra gången gör sitt jobb i mörker är snabba och snart kan vi klättra upp och komma till ro. Så mycket som det nu går när man ligger vid en bensinmack. En bensinmack som av en händelse ligger direkt bredvid en motorväg och en rondell. Där det tydligen körs lika mycket bilar natten igenom. Och där det luktar oerhört illa. Det blir en spännande natt.

Du gillar kanske också...

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.