En vrålhungrig och stressad Björn, döva som håller aggresiv show och ryssar som inte låter mig sova

10 minuter före avtalad tid bankar Jonas på dörren och frågar om jag är redo. Yes, mer än någonsin. Och kanske mer nervös än någonsin också. Det är ovanligt mycket som inte är bokat, klart och bestämt, och faktum är ju att det är första gången som jag reser helt själv så här långt. När jag var i Nepal var vi ju en grupp även om jag tekniskt sett reste ensam.

Jag babblar på oavbrutet, men Jonas lyckas nämna att han har varit i Peking och väcker genast mitt intresse och jag har ju naturligtvis tusen frågor. Lite synd att det bara tar knappt 5 minuter att köra till stationen.

För att vara mig är jag ute i nästan onödigt god tid, Och under den knappa halvtimmen jag sitter och väntar på tåget hinner ankommande tåg söderifrån bli mer och mer försenade. Pulsen stiger naturligtvis men tågen som ska söderut går turligt nog som de ska.

Väl ombord inser jag att i all stress med att bli färdig med bokslutet på jobbet och förbereda det sista för resan har jag glömt att äta idag och är således vrålhungrig.

Jag stiger upp i terminal 3 på Kastrups flygplats tre och en halv timme innan avgång, och totalt utsvulten tar jag min tillflykt till det närmsta matstället jag ser; Burger King. Ibland äter man helt enkelt inte för att det är gott utan enbart för att överleva.

Ungefär en timme senare har jag lyckats med bedriften, för att vara mig alltså, att på egen hand skriva ut boardingkort till mitt anslutningsflyg från Moskva och lycklig ställer jag mig i en oväntat lång kö för att checka in väskan. Märkligt hur jag kunde hamna så långt bak när jag var ute i så god tid.

Strax före mig i kön står ett indiskt sällskap på 5-6 personer och en pojke på runt 3 år. Nu visar det sig att någon (eller flera, lite oklart) är döva, varpå de naturligtvis kommunicerar med teckenspråk. Showen blir som bäst när treåringen smiter iväg och de vuxna ska försöka ropa på honom ivrigt gestikulerandes med teckenspråket. Någon lyckas fånga barnet och lugnet återgår. Någon av de vuxna är upprörda över något och även det är ganska lustigt att skåda för en utomstående som inte begriper något.

Snart är jag förbi säkerhetskontrollen, köper en cider som inte alls var så god som jag föreställt mig och jag kan för första gången slappa av.

Nu blir det åka av med ryssarna, jag somnar nästan direkt för att lika snabbt bli väckt och matad med macka och juice. Vore bättre jag fick sova…

Du gillar kanske också...

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *