Dag 2 Kebnekaise fjällstation – Sydtoppen – Kebnekaise fjällstation
Dag 2 Kebnekaise fjällstation – Sydtoppen – Kebnekaise fjällstation
Här har jag bara skrivit stödord bland dagboksanteckningarna, skrivna när vi precis kommit tillbaka till vårt läger. Jag försöker återge så bra som möjligt :=)
Prick klockan 10:02 startade vår resa mot Sveriges högsta punkt, en resa som skulle bli betydligt tuffare än vad vi någonsin kunnat drömma om.
Ur anteckningarna:
- Onda fötter
- Ont i ryggen
- Dyngblöta skor
- Förjävla jobbigt
- Mycket folk
Flera gånger under de första timmarna möter vi folk som är på väg tillbaka, som helt enkelt har vänt. Främst klagas det på snömängden.
Jag försöker gång på gång att få Jens till att även vi ska vända tillbaka, men han är kristallklar och har siktet inställt. Väskan var lättpackad med endast köket och mat så vi skulle klara oss, och med löfte om att bjuda Jens på en brak-måltid i Abisko bar han den större delen av turen.
Jag försöker gång på gång att få Jens till att även vi ska vända tillbaka, men han är kristallklar och har siktet inställt. Väskan var lättpackad med endast köket och mat så vi skulle klara oss, och med löfte om att bjuda Jens på en brak-måltid i Abisko bar han den större delen av turen.
Ur anteckningarna:
- Kalasväder- stort moln när vi var på toppen
- Klättring pga onormalt mycket snö
- Mobiltäckning på toppen!
- Tips: Rulla ej ner för keb. Kan finnas stenar under snön…
Vädret var ju knappast något att klaga på- och det var kanske även det ända. Att gå uppför (och även nedför) i djup snö är sjukt jobbigt. Flera gånger sjunker man ner till midjan. Jens provar sig på att kana nerför en bit och kommer med ovanstående tips, baserat på egna erfarenheter.
Den enda gången under hela vandringen med mobiltäckning var under de få minuter vi var på toppen. Jäklar vad det plingade till. Tyvärr var det på tok för kallt för att kunna svara.
Prick klockan 00:38 var vi tillbaka vid vårt läger, och stridsmoralen har väl aldrig varit lägre. Jag råkade föreslå för Jens att vi skulle skippa att äta, jag nöjer mig med en påse bilar och ett knäcke innan jag stupar i säng. Det var dumt. Jens satte genast igång med att koka köttfärssås, och ja, sällan har väl mat varit så gott.
På väg upp för Sveriges högsta berg
Isigt och halt!
Fantastisk utsikt och underbart väder
Paus och Jens passar på att lufta fötterna
Synd att klaga…
På Sveriges högsta punkt!
Två kamrater på väg tillbaka till tältet
Jens och myggen lagar välförtjänt mat, halv 1 på natten.
FORTSÄTT RESAN
Mer från Nikkaloukta - Abisko 2012
Du har kommit till ett inlägg i Nikkaloukta - Abisko 2012 . Fortsätt där du slutade – eller hoppa vidare till något annat från resan.
