Hallandsleden Blåvättnerna – Stensjön 12 km och Stensjön – Äskhult 15 km

  • Vägvisare
  • Här börjar leden- mitt ute i ingenstans!
  • Vindskyddet vid Blåvättnerna
  • Utsikt från vindskyddet vid Stensjön
  • We´re in the djungle!
  • Välkommen till Stensjön
  • Äskhults friluftsteater
  • Kolerakyrkogård utanför Fjärås
  • Ibland gick turen genom hagar...
  • Fridas sjukt coola tandborste
  • Maria och två trötta vandrare
  • Vårt nattläger i Äskhult
  • Utsikt från vår boplats

Här börjar leden- mitt ute i ingenstans!

Äntligen semester, och äntligen dags att ge sig ut igen! Lite halvt improviserat får jag sällskap av Frida (vilket bestämdes typ halv 10 i går kväll), vilket såklart är oerhört trevligt.

Denna gången är tanken att börja längst upp i norr, och efter att ha inhandlat det sista vi behöver inför några dagar på luffen skjutsar min kära mor och sambo oss mot Blåvättnerna, och släpper av oss mitt ute i skogen på en liten liten skogsväg. Härifrån har vi några hundra meter på en ännu mindre stig för att ta oss till länsgränsen och den ”riktiga” startpunkten där Hallandsleden möter Bohusleden.

Tyvärr finns det inget smidigt sätt att ta sig hit, utan det är bil och skjuts som gäller. Efter att ha utforskat vindskyddet och en självklar foto-session vid skylten som markerar starten ger vi oss iväg i solskenet.

We´re in the djungle!

Leden är lättvandrar även om stigen stundtals är smal och går spångad genom terrängen. Vi upplever troligtvis den mesta olika naturen man kan tänka sig (utom möjligtvis högfjäll), och stundtals är det ganska kuperat. Vi tar en välförtjänt lunch, och efter någon timme blir himmelen grå och på några sekunder öppnar den sig och vi hamnar mitt i ett skyfall. Lagom till vi täckt väskorna och fått på oss regnkläderna slutar det. Så klart.

Envisa som vi är behåller vi regnkläderna på, men ganska snart gör sommarvärmen sig påmind och man svettas något oerhört.

Välkommen till Stensjön

När vi närmar oss Stensjön efter nästan 12 km börjar vi hålla utkik efter det där vindskyddet, och diskuterar huruvida vi ska fortsätta med även nästa etapp. Vi känner oss nästan oförskämt pigga bägge två, och är helt överrens om att ”15 km till kan ju inte vara några som helst problem”. Ett kort stopp och lite fotografering vid vindskyddet, sen vandrar vi vidare.

Sträckan mellan Stensjön och Äskhult är betydligt mer kuperad än föregående etapp, och vi tvingas nog erkänna att 27 km första dagen i ett respektabelt tempo var jobbigare än vi räknat med. När vi närmar oss Fjärås (som ingen av oss varit i, men som borde vara ett samhälle med hyfsad storlek) drömmer vi om en glasspaus. Frida börjar hallucinera och tror sig se glassflaggor i fjärran, vilket senare visade sig tillhöra en byggfirma. Lite synd, men krigsmoralen höjdes åtminstone något hundratal meter.

Vi stannar i utkanten av byn, fyller på vatten och min vandringsvän bjuder på medhavda kakor. Vissa vet hur man får Björn på gott humör.

Maria och två trötta vandrare

Sista kilometrarna fram till Äskhult är vi båda ganska slitna. Vi tar lite fler korta pauser än tidigare och börjar måla upp scenarion vad vi ska göra när vi kommer fram till det där vindskyddet, och håller alla tummar och tår för att vi ska vara ensamma. -”Inga problem” gormar jag. ”Vi har ju knappt mött någon människa på hela dagen”.

Johan och Maria har lovat att möta upp och det står korvgrillning på kvällens schema, och efter vissa bekymmer lyckas jag till slut guida dom till rätt plats. Otroligt nog kommer vi fram till vindskyddet nästan exakt samtidigt (dom har kört från Göteborg), men väl där möts vi av full aktivitet. En dansk har gjort en riktigt manlig brasa och förbereder grillning. I vindskyddet är det flera personer som bäddat upp och det är fullt. Jag räknar till minst 3 tält runt omkring. Ridå ner.

Vårt nattläger i Äskhult

Jag har bara med mitt enmanstält eftersom planen har varit att sova i vindskydd, och självsäkra Björn har inte ens tänkt tanken att det finns andra människor som är ute på luffen mitt i Juli i landet Sverige. Nu när det visar sig att Äskhult är ett oerhört välbesökt friluftsområde (vilket vi möjligtvis kunnat få reda på genom att förbereda oss, men det är ju överskattat), tvingas vi improvisera.

Maria känner tydligen till området och tipsar om en friluftsteater ett hundratal meter bort. Väldigt vackert och ödsligt ligger en stor utomhusscen, och attans om man inte kan krypa upp bakom den och slå läger. Så får det bli. Vi ”plankar” in backstage och lägger oss i ett av omklädningsrummen helt enkelt. Kommer någon får vi väl försöka förklara situationen.

Johan tänder grillen, och snart är en välförtjänt kvällsmiddag klar. Godaste på länge. Dock är vi ganska trötta, och klockan visar inte många minuter efter 22 när vi kryper ner i våra sovsäckar.

Utsikt från vår boplats

Fridas sjukt coola tandborste

Ibland gick turen genom hagar…

Äskhults friluftsteater

Utsikt från vindskyddet vid Stensjön

Vägvisare

Vindskyddet vid Blåvättnerna

Du gillar kanske också...

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.