Zurich: Oväntade språkbekymmer, årets argaste kvinna och jag tappar förståndet fullständigt
Tillbaka i Zurich för två dagars utforskande kör jag igång med full fart.
Först ut är Fifa-museet. En riktigt trevlig upplevelse, eventuellt lite mycket fokus på just VM, men ändock. Enda besvikelsen var att vm-pokalen inte var hemma, den är tydligen redan i Qatar.
Turen avslutas med att man kommer in i ett rum med 5 olika stationer där man själv spelar boll och får poäng. Tjejen som håller i spelet börjar prata med mig, jag berättar att jag är svensk, hon pratar svenska och jag fortsätter att svara på engelska. Men sedan blev vi kompisar samtidigt som jag visade mina färdigheter med bollen.
Efter muséet tog jag en kort promenad ner till sjön (Lake Zürich), äter den största korven någonsin och härifrån blir det båttur för att komma till höjdpunkten i staden; Lindts chokladmuseum.
I Schweiz måste man enligt lag ha munskydd på i kollektivtrafiken och detta sköter dom flesta, mer eller mindre bra. Bredvid mig på båten sätter sig en äldre dam som skulle visa sig vara riktigt riktigt arg. Så fort någon närmade sig utan eller med otillräckligt munskydd började hon gapa och skrika och gestikulera vilt. Ganska lustigt att beskåda ändå. Stackars den som eventuellt är gift med henne…
Framme på chokladmuséet finns ingen tid att spilla, så jag hämtar ut audioguiden och sätter igång. Om ni frågar mig så är jag en mycket duktig elev ganska precis halva turen. Sen händer något.
Jag kommer in i ett stort rum, och längst bort står tre jättestora chokladfontäner. En med vit choklad, en med mjölkchoklad och en med mörk choklad. Här är det fri provsmakning, man tar helt enkelt en sked, sätter den under ett slags vred, och ut kommer det äkta kärlek. Eventuellt går jag för många varv här inne, men man vill ju vara säker på att man smakat rätt.
I nästa rum finns 6 st ”hållare”, och när man sätter handen under faller det ut en bit choklad från en kaka. Vid det här laget är euforin nästan på topp, och även här stannar jag till jag nästan blir utslängd. Misstänker att museet går med stor förlust denna dagen. 6 olika chokladkakor, den ena godare än den andra.
Men det som fick mig att tappa både förstånd och fattningen var det tredje och sista rummet. Här blir jag så upphetsad att jag inte ens förmår mig att fotografera (vilket är ganska ovanligt för att vara mig). Jag kommer in i ett rum helt fyllt med chokladkulor i alla möjliga smaker, och fyller fickorna med äkta kärlek. Klokt av dom att ha detta rummet i slutet.
Nu är det bara upploppet kvar, och efter att närapå ha överdoserat choklad är jag sockerhög som få. Det blir 2 smakprover av bitar till innan man är klar och kommer in i en jättebutik. Jag får nästan lite dåligt samvete för att muséet ska gå i konkurs efter mitt besök, så barmhärtig som jag är handlar jag med mig lite hem också.
Kvällen avslutas med en uteservering på en mysig restaurang i gamla staden!
