Kawaguchisjön, Japan: Krånglig bussbiljett, madrass på golvet och nakenchock
Det är dags att lämna Tokyo och nästa stopp blir Kawaguchisjön. Här ska man enligt uppgift kunna njuta av episk utsikt över Mt. Fuji och bada i varma källor tills huden blir som en överkokt gyoza. Det låter ju lovande.
Jag tänker att det borde vara hur enkelt som helst att boka en buss i Japan – landet där till och med sopbilarna kör som schweiziska klockor. Men nej då. Tydligen gäller inte logik när man är utlänning med VISA-kort och förhoppningar.
Jag klickar, svär, provar nytt kort, svär lite till och inser till slut att jag behöver assistans.
Så jag vandrar ner till receptionen där världens snällaste receptionist tar sig an mitt problem. Han grymtar, klickar, rynkar pannan och provar minst tre hemliga alternativa bokningsvägar som inte ens Google känner till. Inget funkar.
Till slut suckar han, tar upp sitt privata kreditkort, betalar min biljett och säger ”you pay cash?”.
Så där. Dagens hjälte. Härmed utses han till hedersmedborgare i Bejegård-riket.
Bussen lämnar Tokyo i solskenet och knappt två timmar senare kliver jag av i ett ganska rått och kyligt Kawaguchiko. Hotellet ligger en liten bit bort och jag är för tidig för incheckning, så jag gör det man gör när man fryser: äter lunch med utsikt över sjön.
Mätt och belåten ger jag mig sedan ut på utforskningstur. Det blir en båttur där berget Fuji poserar snyggt i bakgrunden, och en sväng upp i en linbana till någon form av utsiktsberg. Där uppe möts jag av varningsskyltar:
”Watch out for bears!”
Ursäkta, vad sa ni?
Det där glömde guideboken att nämna.
Mitt boende för natten är ett äkta ryokan – alltså traditionellt japanskt, komplett med madrass på golvet och papperstunna väggar som antagligen varit med sedan samurajernas tid.
På kvällen väntar buffé. Det mesta på tallriken är oidentifierbart, men gott. Jag misstänker att jag åt minst fem saker jag inte kan namnge, och en som eventuellt stirrade tillbaka på mig.
Innan läggdags är det dags för det där onsen-badet. Och ja, i Japan gör man det tydligen naken. Nåja, som västerlänning har man åtminstone inget att skämmas för…
Det var helt fantastiskt. Varmt, stillsamt och otroligt avslappnande. En perfekt avslutning på dagen.
Jag somnar gott på min golvmadrass som en mycket nöjd resenär!
