Bloggarkiv
Berättelser från vägen
Här finns hela bloggen i kronologisk ordning – från de senaste resorna tillbaka till tågluffen, fjällvandringarna och allt annat jag hunnit ge mig in på.
-

Sesriem, Namibia: Öken, skumpiga vägar, Dune 45 och ännu en magisk solnedgång
Vi lämnar Swakopmund på morgonen och ger oss ut på en lång bussdag tillbaka in i Namiböknen. Det är en sån där dag där landskapet sakta men säkert blir mer och mer tomt, tills det nästan bara är sand, sten och horisont kvar. Vägarna är spikraka. Så raka att det känns som någon dragit en…
-

Swakopmund, Namibia: Delfinfri delfinsafari, sälar i knät, klickspråk och bara bröst
Som tur är blev det inte så sent igår – före 23:30 var vi tillbaka på rummet. Idag är fullspäckad: först delfinsafari, sedan village tour på eftermiddagen. Guiden som ska hämta oss kommer 10 minuter innan utsatt tid, och jag är långt ifrån klar, så de får snällt vänta. Hamnen ligger precis i utkanten av…
-

Swakopmund, Namibia: Ökenorm, extra lång mil och karaoke utan nån främling
08.30 blir jag och Oliver hämtade på campen och vi ska ut i öknen på en guidad tur. Mannen som hämtar oss är otroligt glad och trevlig och babblar på. Vi hinner inte långt innan han stannar och hoppar ut, och vi följer efter. Han pekar på en buske, kallad dollar-bush eftersom bladen tydligen ser…
-

Swakopmund, Namibia: Fallskärmshopp, maskar och komage
En av fördelarna med att betala lite extra för eget rum är att det ingår frukost. Kanske inte så mycket att skryta om, men det finns lite yoghurt, müsli, bröd, marmelad samt bacon och ägg. Idag är en spännande dag. Jag har nämligen bestämt mig för att hoppa fallskärm. Är det någonstans man ska göra…
-

Swakopmund, Namibia: Grottmålningar, en riktig säng och välbehövlig busständning
Innan vi åker vidare ska vi ut på en tur och titta på grottmålningar gjorda av Sanfolket för nästan 4000 år sedan. Trots tidig morgon gör man bäst i att smörja in sig ordentligt för att skydda sig mot solen. Den steker på ordentligt här. Guiden möter upp oss vid bussen och vi går en…
-

Spitzkoppe, Namibia: Obegriplig yatzyräkning, en hägring, ett Luciatåg och en afrodansande Björn
Dagens första stopp blir i en mysig liten by på ett svalt café strax före lunch. Tydligen är det något mindre bekymmer med Bull, den andra bussen, som måste akutfixas. Det går knappast någon nöd på oss, förutom att wifi inte fungerar. Stackars oss som måste vara sociala. Pär och Roger fixar såklart felet ganska…
-

Madisa camp, Namibia: Falsk sovmorgon, överprisat oidentifierat djur och ökenlöpning
”I morgon får ni sovmorgon,” berättar Reseledare-Gunilla och fortsätter med: ”Frukost är klockan 06:00.” Det betyder i praktiken uppgång 05:15. Jag misstänker att hon och jag snart behöver ta ett samtal om vad det där med sovmorgon verkligen betyder. Det har varit en bra natt, det enda spännande som hände var att jag vaknade mitt…
-

Oukaukejo, Namibia: Noshörning, Borlängska strutsar och en magisk ljusshow
När det så till slut blir min tur att göra debut som medlem i dagens matlag är klockan ställd på 04.00. Sovgrejerna ska plockas ner från taket och jag ska vara så klar som möjligt när jag inställer mig till tjänst och fixar frukost till 39 nyvakna medresenärer. Prick 06.00 rullar vi helt enligt plan…
-

Namutoni, Namibia: Safari, ny kapten och ett lejonvrål
Morgonrutinerna börjar sitta och strax efter frukost rullar vi igen. Idag är det bussafari på schemat, och det är precis och exakt vad det låter som. Vi kör långsamt genom nationalparken i de rosa bussarna. Här kryllar det av djur, men vid det här laget börjar man nästan bli kräsen. Antiloper, hjortar, zebror och giraffer…
-

Roys Rest Camp, Namibia: Stegar, galopp och lyxdusch
En natt där jag tog igen lite förlorad sömn, och dessutom sovmorgon. Alarmet ljuder först klockan 07.15. Bussarna rullar och idag börjar vägarna bli betydligt bättre än de har varit tidigare. Vi stannar till för lunch vid ett köpcentrum och lämnar bussen i ösregn. Efter lunch fyller vi på med livsnödvändig proviant (kakor, glass och…
-

Ngepi, Namibia: Utslagna festprissar, Zlatan och en 97-årig mormor
Det är ett gäng rejält slitna festprissar som en efter en vaknar till liv och slår sig ner för frukost efter nattens hålligång. Själv är jag mest trött eftersom jag knappt har sovit något alls. Idag blir lite av en vilodag. Det enda jag har planerat är en guidad bytur senare i eftermiddag. Det betyder…
-

Ngepi, Namibia: Punktering, en praktikant och krokodilsäkert nattbad klockan 03:30
Lång bussdag innebär tidig revelj, något vi börjar vänja oss vid vid det här laget. Jag börjar nog också vänja mig vid att sova på taket och har faktiskt sovit ganska okej ändå. Vägarna är typiskt afrikanska, med hålor överallt, så det skumpar ordentligt. Vi stannar för kisspaus – killarna till höger, tjejerna till vänster…












