Låddejåkkåstugan, 24 km

Nybakat bröd med torkat renkött

Nybakat bröd med torkat renkött

Den här dagen sammanfattas enklast med ett ord; varmt! Klockan 9 i morse visade temperaturen på 22 grader. Idag väntade 24 km, och innan jag gick hade jag funderingar på att halvera och ta 2 dagar.

Stugvärden i Kisuris hade nyss bakat glödbröd, och detta tillsammans med torkat renkött blev början på dagen. Delikatess tänker ni? Ganska torrt säger jag. Men vafan, är man bland samerna måste man väl ta seden dit man kommer?
Hon påtalar tydligt vikten av att få i sig salt nu när det är så varmt. Den äldre tyske herren som gör mig sällskap vid frukosten tvingar mig att smörja in mig för solen. Jag svarar båda glatt att allt är redan under kontroll!

Första delen av dagens etapp är ganska enkel och går fort. I min bok om Padjelanta beskrivs dagens etapp ta 9-11 timmar. Här finns ingen tid att spilla. Något som är jobbigt för ett kontrollfreak som mig är att inte ha koll på hur långt man har gått. Efter ganska exakt 3 timmar kommer jag fram till en stor bro med skyltar som visar vägen. Jag gissar på att jag har gått 10 jobbiga kilometer. Det visar sig att jag redan hunnit avverka 13 km! Extremt bra för stridsmoralen, och jag tar en kort paus innan jag fortsätter.

I boken varnas det även för en lång och dryg etapp med över 200 meters stigning som jag nu egentligen bara går och väntar på. Och ja! Den var både lång och jobbig. Många korta pauser blev det, bland annat en ganska högt upp med utsikt över viken vid Vastenjaure. Där och då inser jag att livet skulle kunna vara betydligt sämre.

Efter en sista extremt brant sluttning är jag till slut framme vid Låddejåkkåstugan. Innan jag ens har hunnit knäppa av mig väskan kommer den oerhört trevliga stugvärden Hans-olof och tar i hand. En snabb guidning över stugområdet och dess faciliteter sen är det dags för mat.

Här säljer dom nyfångad rökt röding, några som åt samtidigt som mig köper och det ser fantastiskt ut. Jag ångrar mig nästan, men väljer att vänta tills jag kommer till Staloluokta. Hoppas det finns där. Jag fick i alla fall min Fanta som jag har gått och fantiserat om i två dagar nu (efter att  all läsk var slut i Kirisus, förjävligt.). Det är sånt man gör på fjället. Bland annat.

Ja just det ja. Sen var det ju det här med värmen. Tältet är just nu (strax efter kl 21) kokhett. I normala fall brukar det ju bli svalt när solen går ner. Men om den inte gör det då?

I morgon väntar välförtjänt sovmorgon, om inte värmen tvingar ut mig, och en kort etapp på 13 km. Skönt!

Kommentarer i efterhand:
Det visade sig att det inte alls var glödbröd hon hade bakat, utan vanligt tunnbröd typ. Men det visste jag förstås inte när jag skrev där och då. Mer om det i senare inlägg.

(Klicka på bilderna för större format)

Du gillar kanske också...

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.