Treriksröset!!

Klockan ringer långt innan tuppen ens har funderat på att gå upp. 7:30 avgår bussen mot Kilpisjärvi. En fantastisk bussresa bland bergen. Nästan lite läskigt stundtals med stup på hundratals meter precis bredvid vägen. Framme strax före 11 finsk tid (10 svensk tid) och efter att snabbt ha orienterat mig inne på caféet vid campingen gav jag mig ut. Mer laddad än någonsin. Äntligen tillbaka!

Börjar att gå, och självklart börjar det att regna. Jag ignorerar. Då börjar det regna mer och Björn inleder stora projekt ”regnskydd” och lagom till att jag och väskan fått på sig skydd så slutar det. Perfekt.

Vandringen från Kilpisjärvi till Treriksröset är på ca 12 km i förvånansvärt tuff terräng. Första biten lutar kraftigt och är stenig. Träffar på mycket folk till skillnad mot tidigare dagar. Ser även några renar på nära håll vilket är kul. De verkar inte alls rädda. Får stor nytta av kikaren som jag svurit på när jag släpat runt.

Njuter fullt ut idag, även om det bitvis är ganska tungt att gå, men det ingår liksom.

Med ett par km kvar att gå kommer jag fram till en halvsvår bäck att gå över. Där träffar jag en oerhört trevlig finska som hade stora problem att ta sig över. Gentleman som man är så får hon låna min stav och problemet är löst. Vi följs sen åt resten av vägen och pratar på om allt möjligt. Riktigt trevligt!

Väl framme är känslan nästan magisk. Faktiskt svårt att beskriva, men töntigt nog lite som en dröm. Stort! Jag öppnar min champagne och finskan fotograferar mig. En lunch på det (frystorkat och champagne är en lysande kombination) och sedan är det dags att gå vidare.

Min nyfunna vän skulle till en stuga nära båtplatsen, och jag tänkte att jag kan lika bra slå läger i närheten där jag också. Min plan är att i morgon låta tältet stå och bara vandra lite i närområdet.

Först nu kommer vi på att vi inte har presenterat oss – Sara heter hon. Jag erbjuder Sara plats för natten i mitt tält. Absolut utan baktankar, men hon ”måste” åka tillbaka.

Jag slår upp tältet på vackraste platsen nere vid sjön och somnar innan klockan är 22.

Kommentarer i efterhand:
En fantastisk vandringsdag, med undantag för kanske en halvtimmes regn på förmiddagen.
Oerhört trevligt med finskan jag träffade, synd att vi inte han lära känna varrandra bättre. Hon sommarjobbade på något biologi-ställe i Kilpisjärvi (med städning tror jag?).
Överlägset bästa dagen, här mår jag fantastiskt- och jag når som sagt var resans huvudmål!
image

image

image

image

image

image

image

image

image

Du gillar kanske också...

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *