Hallandsleden: Västralt – Ekegården, 18 km

3 visa män och en Pudel.

3 visa män och en Pudel.

Sommaren 2015 kommer knappast gå till historien som den soligaste eller varmaste, men ikväll var det nära på perfekt väder. Åtminstone för lite vandring. Dagen till ära har jag även kidnappat ett stycke Pudel som ska få äran att dela tält med ett stycke Björn.

Bilen lastas, J hämstas och Åudin kör för att möta upp vår trogna vandringskamrat P. Att vandra på Hallandsleden har hittills varit ett vinnande koncept, och numera har jag tagit på mig rollen som självutnämnd reseledare och guide för turen. Vi ska fortsätta leden söderut och börjar där vi slutade förra gången, vid ”Gula villan” i Västralt precis utanför Knäred. Just som vi parkerar möter vi två vandrare som tillsynes är på väg åt motsatt håll. Dessa ska visa sig vara de enda vandrare som vi möter under vårt dygnslånga äventyr.

Höjdskillnad Västralt-Ekegården

Höjdskillnad Västralt-Ekegården

Naturligtvis tar jag uppdraget som reseledare på största allvar, och med mina resekamraters bästa för mina ögon föll valet på att börja i Västralt just för att sträckan skulle vara något enklare och luta lite mer nedåt än åt motsatt håll. Källan till detta är bilden här.

Vi påbörjar vår nätta promenad strax efter klockan 18 på fredagskvällen och stigen går genom underbart vacker bokskog och pekar spikrakt uppåt. På en stundtals väldigt smal led med högt gräs och där buskarna nästan piskar ansiktet, stundtals på landsväg och mindre grusväg fortsätter vi uppåt och uppåt. Åtminstone är känslan så. Mina kamraters frustande och pustande tyder på att de håller med. Pudeln har sällan sett så lycklig och pigg ut.

Campet!

Campet!

Vi gör några korta pauser på vägen, och efter ca 6 km bryter vi oss in i en kohage, går några hundra meter på en skogsväg in i en skogsdunge och slår läger för kvällen. Fördelen med att vara tre stycken är att man kan dela upp arbetet, och medans jag och P bygger bo har J fått kökstjänst med allt vad det innebär (i detta fallet göra upp eld).

Pudeln är oerhört skeptisk till hela spektaklet och förstår nog inte alls vad vi sysslar med, men i takt med att korven grillas och slukas och lugnet infinner sig kommer även hon till ro. Vem går inte att muta med korv liksom??

En utslagen Björn och en förvånad Pudel sover ovanligt bra, och när reveljen ljuder över skogen klockan 07:00 kan jag konstatera att natten varit bra. Har nog sovit åtminstone 6 timmar. Rapporten från gårdagen att det förväntade ovädret skulle börja klockan 11 har reviderats till klockan 8 och nu är goda råd dyra. Prio 1 är att packa ihop lägret och klä sig regnsäkert INNAN det är för sent.

Ko-safari

En Pudel på Ko-safari

Sagt och gjort, strax före klockan 8 ställer vi upp och är redo för dagens tur på ca 12 km. Mycket riktigt så dröjer det inte länge innan tunga grå moln hänger ovanför oss och sakta börjar regnet falla.

Dagens tur går en del på landsväg, och vi går förbi både gårdar och hagar. Hittills är nog denna delen av leden den där vi sett flest djur. Kanske inga direkt exotiska (om inte 2 st döda grävlingar räknas), men massor med kor, lite får, några hästar och en liten bjäbbande hund som helst av allt skulle vilja äta upp Pudeln även om hon är typ 5 gånger större. Pudeln tittar lite förundrat på odjuret med ett uttryck som om hon undrar varför han gapar så förbannat.

Smultron!

Smultron!

Vi passar även på att utforska skogens skafferi och konstaterar att det nog kan bli ett riktigt bra bärår. Blåbären ser ut att kunna bli riktigt många och vi springer även rakt in i ett snår med smultron. Helt ärligt, finns det något ätbart som är godare än smultron?

Strax före lunch är vi framme där ena bilen parkerades, och helgens tur är snart över. Under tiden som mina resekamrater åker iväg för att hämta den andra bilen (vissa har små bilar och är intresserade av att ha genomblöta pudlar i knäet), så utforskar jag och blötdjuret en liten extra bit av leden. Strax efter där vi nyss stannat finns ett fantastiskt fint vindskydd, fullt med ved, grillplats och ett utedass. Även i andra delen av leden, strax efter Västralt finns ett mycket fint och trevligt vindskydd med tillhörande utedass.

Vindskydd precis vid leden

Vindskydd precis vid leden

Att tänka på inför turen: Om det är varmt (vilket det ju var på fredagen), om man går i ständig uppförsbacke och om man har med en Pudel på promenaden, så ta med ordentligt med vatten. Enligt skyltar finns det något ställe tidigt på sträckan där man kan fylla på med vatten, men sedan är det en sträcka på kanske 13-14 km där man får klara sig på det man har.

En vansinnigt trevlig sträcka, förbannat regn och en jättetrevlig helg är till enda!

Du gillar kanske också...

1 svar

  1. 6 januari, 2016

    […] Ekegården – Västralt, 18 km […]

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.