Hallandsleden: Ryet – Gyltige, 16 km

  • Otrampad led
  • En vandrande man
  • En Amerikansk rödek
  • Otrampad stig
  • Fler än vi som bor i skogen
  • En hungrig vandrande man
  • Vart tog vägen vägen?
  • Busshållplats strax norr om Gyltige
  • Bro över fylleån
  • Vindskyddet i Gyltige
  • Mys!!
  • Grillad banan med choklad
  • Karta och höjdskillnad
Otrampad led

Otrampad led

Termometern visar på -2° när vi styr bilarna mot nästa vandringstur. Denna gången blir det bara jag och Jens, eftersom vår tredje ständiga följeslagare tyvärr blivit tvungen att jobba.

Dagens sträcka går från Ryet till Gyltige. Anledningen till att vi går söderut istället för norrut är enkel; Det finns visserligen ett vindskydd i Ryet, men det är varken särskilt mysigt, är väldigt slitet och ligger bara ett femtiotal meter från en halvstor väg. Det finns inte heller något bra ställe att ställa bilen på, så vi fortsätter en knappa km mot Virsehatt där mitt fordon står tryggt över natten.

Senaste veckan har det snöat ganska mycket (sett med Halländska ögon), så för första gången tillsammans ger vi oss ut i ett fantastiskt vackert vinterklätt landskap. Långa delar av leden är vi uppenbarligen de första som går sedan snön kom, och vi följer endast djurspår. Stundtals är det faktiskt ganska jobbigt att plumsa runt i 15-20 cm orörd snö, och det gäller verkligen att hålla ögonen öppna för att inte missa några översnöade led-markeringar.

Karta och höjdskillnad

Karta och höjdskillnad

Sträckan är medelsvår att gå, tyngre än de flesta andra delarna vi klarat av hittills. Detta kan säkerligen bero på snön, men gps-klockan visar att höjdskillnaden från lägsta till högsta punkten är 141 meter. Som synes i bilden bredvid är det en ganska brant backe i början och en i slutet.

Vi trampar på med ett bra tempo. Efter ganska exakt 9 km och 2 timmar, tar vi en välförtjänt lunchpaus. Det blir en ganska kort men god middag, till och med Jens lovordar sin kebabgryta. Snön börjar falla och vi går vidare.

En hungrig vandrande man

En hungrig vandrande man

Det finns inte direkt några sevärdheter längs med denna sträckan. Det roligaste (?) vi hittar är en Amerikansk rödek. Eken är ganska lätt att missa, och vi ser den egentligen av en slump eftersom den lilla skylten var till hälften översnöad. Håll utkik när ni vandrat ca. 6-7 km.

Planen var från början att övernatta i närheten av vindskyddet i Gyltige, där Jens bil för övrigt står parkerad. Vid Simlångsgården finns en stor och fin parkering där etappen slutar (eller startar). När vi närmar oss vårt mål börjar vi leta efter vår tänkta sovplats, och till slut visar det sig att det ligger mindre än 50 meter från parkeringen, i ”trädgården” till en större stuga. Vindskyddet ser visserligen trevligt ut, beståendes av 2 stora skydd och en eldstad, men vi bestämmer oss för att köra till Gårdshult och lägga oss i skogen. Här har vi varit några gånger tidigare och här är garanterat folkfritt.

Mys!!

Mys!!

Sista vägen in till vår tilltänkta sovplats är en mindre skogsväg, och givetvis är här mycket snö på vägen. Jens Volvo får visa vad den går för och strax är vi framme. Vi gräver ut lämplig plats för tältet, samlar ved och snart är brasan igång och lugnet slår sig ner samtidigt som mörkret snabbt börjar falla.

Sedvanlig korvgrillning (Jens är ju med!) följt av dagens bästa, grillad banan och choklad, innan det är dags att krypa in i tältet. Sekunderna mellan att kläderna är avtagna och man lyckas krångla sig ner i sovsäcken är kanske inte de mysigaste när man är ute i skogen på vintern, men med rätt utrustning blir det snart varmt och trotts att jag bara har på mig strumpor och en t-shirt visar det sig snart bli för varmt.

En fantastiskt skön dag på en vacker sträcka av Hallandsleden är till enda, och snart snarkas det för fulla muggar i tältet. För en gångs skull är det nog jag som somnar först!

Du gillar kanske också...

1 svar

  1. 28 februari, 2016

    […] Gyltige – Ryet, 16 km […]

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.