Hallandsleden: Mästocka – Gårdshult, 16 km

  • Ljunghed på Hallandsleden
  • Hallandsleden
  • En vandrande man
  • Äta bör man...
  • Korvgrillning, såklart!
  • Grillad banan med choklad!
Ljunghed på Hallandsleden

Ljunghed på Hallandsleden

Det måste ha varit kallt i natt, för märkligt nog vaknade jag flera gånger av att jag frös om fötterna, vilket jag sällan eller aldrig brukar göra i min sovsäck. Idag var det bestämt att Jens skulle komma ut till min tältplats, och sedan kör vi gemensamt till Mästocka och går tillbaka hit, där min bil får stå kvar.

Eftersom jag trodde att jag kände den där pojken mycket väl, gick jag upp något tidigare än jag behövde. Jag hade visserligen sagt till honom ”att inte komma för tidigt”, men tänkte att mycket senare än 8 kommer en vandringssugen Jens inte att vara på plats. Jag frös så jag skakade när jag tvingade mig ut ur tältet och kokade min gröt.

Efter att njutit av frukosten packade jag ihop mina saker och väntade. Och väntade. Och frös om händerna. Och väntade. Det visade sig, när jag till slut ringde och kollade vad han blivit av, att han ville vara snäll mot mig och låta mig sova… Vid det här laget frös jag så mycket att jag satte mig i bilen för att få lite värme.

Till slut dyker han i alla fall upp och vi styr kosan mot Mästocka Kyrka som får bli startpunkten. Ganska fort hittar vi ner till sjön, varifrån leden börjar. När vi har gått lite mer än en km så är vi tillbaka uppe vid kyrkan. Vi råkade visst gå fel hål, det började ju bra det här…

Med tanke på att vi inte hade bråttom någonstans gjorde ju inte detta något, och snart var vi på rätt spår. Naturen i och runt Mästocka är fantastisk, och första biten vandrar vi genom kal ljunghed. Nästan lite fjäll-likt faktiskt.

En vandrande man

En vandrande man

Den första delen av etappen vi vandrar är dåligt uppmärkt, så här gäller det att vara uppmärksam och en karta är ett måste. Vi lyckas förlänga vår promenad vid några tillfällen när vi slarvade med kartläsningen.

Efter ett tag träffar vi en skäggig kille med fiskespö som vi går tillsammans med en liten stund, och han berättar att det beror på konflikt med en markägare, eller ”gubbjävel” som han benämns, som inte vill ha leden genom sina marker, varpå man har blivit tvungen att dra om den och hamnat lite efter med märkning. Efter att ha passerat ”gubbjävelns” marker finns det dock inget att klaga på. Med undantag för några mindre branta stigningar går leden mestadels på breda, fina skogsvägar.

Förutom den skäggiga ynglingen så möter vi inget folk på hela dagen, vilket vi båda tycker är skönt.

Efter ganska precis 5 timmar är vi tillbaka där vi vandrade, alltså vid min bil och där jag övernattat dagen före. Här ska vi slå läger, och fördelningen är som vanligt att undertecknad är tältansvarig medans Jens gör upp brasa.

Jens, hade du inte varit upptagen så hade jag friat direkt.

Grillad banan med choklad!

Grillad banan med choklad!

När elden brinner så bäst, korven är slukad, de flesta världsproblemen är lösta och man börjar bli sådär skönt trött, så kommer det fram. Min vandringskamrat har med sig banan. Och choklad. Finns det något godare att slänga på elden? Skulle knappast tro det va?

När det börjar mörkna en stund efter klockan åtta kryper vi in i tältet, och det dröjer inte många minuter innan vissa av oss, inte jag, börjar snarka ljudligt. Tänk på de stackars djuren tänker jag.

En fantastisk dag med underbart väder är till enda. Kan verkligen rekommendera denna delsträcka på Hallandsleden, och vi kommer definitivt fortsätta utforska leden.

Du gillar kanske också...

2 svar

  1. 6 januari, 2016

    […] Mästocka – Gårdshult, 16 km […]

  2. 28 februari, 2016

    […] målpunkten Gårdshult. Denna underbara metropol där vi nu råkat vara ganska många gånger (läs här, här, här och här). Helt enkelt för att stället ligger perfekt till, relativt nära men ändå […]

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.