Hallandsleden Dranstugan – Gällarpesjön, 22 km Del2

Jag vaknar några gånger under natten, och regnet verkar inte vilja ge sig. Efter att ha kokat gröt och gjort mig redo för dagens tur ligger jag kvar en stund för att vänta ut, vilket verkar vara en dålig idé. Strax före klocka 9 bryter jag lägret, och med ännu så länge torra fötter (men genomblöta skor) ger jag mig ut för att försöka komma på hur jag igår kunde hamna så här fel.

Envis som en gammal Åsna bestämmer jag mig för att fortsätta gå fel, eftersom det faktiskt är markeringar längs med hela vägen, och jag har en idé om att leden är omdragen jämfört med kartan och hemsidan. Med lite tur märker jag redan efter några hundra meter att markeringarna tar slut vid en större väg, och jag bestämmer mig för att gå ”wild”, strunta i leden och ta mig till punkten på kartan som utmärker nästa vindskydd.

Efter några kilometer kommer jag till det kryss där jag uppenbarligen gick fel igår, och ser till min förfäran att det faktiskt finns röda markeringar åt alla håll. Och två stycken mycket slitna träskyltar. Jag blir irriterad och förbarmar hur oerhört dåligt det är att två leder möts och har samma färg, samma markering och gissa om någon kommer att få höra detta.

Inte helt glasklar vägledning

Snart är jag i alla fall på helt rätt spår, men numera går jag helt och hållet efter kartan även om jag konstaterar att den faktiskt följer markeringarna. Även idag är det skogsvägar och mestadels små övervuxna stigar, så det dröjer inte alls länge innan mina fötter återigen är plaskvåta. Etappen är väldigt kuperad, men stundtals oerhört vacker, framför allt när man går genom bokskog.

Markerna är naturligtvis fortfarande genomblöta, och strax plaskar jag runt i skorna igen. Denna missbedömning och med vetskap att jag inte har fler torra strumpor bestämmer jag mig för att det får räcka med två dagars vandring denna gången. När jag väl är framme vid Gällarpesjön har jag i annat fall 20 km tills nästa stopp, och varför lida i onödan? Jag ringer min kära mor, hon möter upp och jag passar på att bjuda henne och Cina till Varbergs fästning och en hel eftermiddag där, i strålande solsken. Det hanns med både besök hos Bockstensmannen och guidning på fästningen.

Som av en händelse ”råkade” vi köra förbi Slöinge och SIA-glass fabriksförsäljning på vägen hem. Vilken jäkla otur.

Du gillar kanske också...

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.